fyra dagar

Idag var första gången jag grät och undrade vad jag egentligen höll på med. Men efter ett samtal med mamma så insåg jag hur löjligt allt egentligen var. Anledningen till att jag grät var den att jag känner mig ensam och jag är grym rädd för att gå vilse, men jag har inte äns gått utanför dörren och försökt. Det måste bli ändring på detta om jag inte vill minas min tid i London som trist och jobbig. Imorogn ska jag fan försöka gå vilse eller nått, det kanske är så man får göra för att hitta tillslut. Dessutom kan jag ju språket och kan alltid fråga någon efter vägen. Dessutom har jag en ny bästis "Pocket London" heter han och skall alltid ligga i min väska eller vara vid min sida! Jag berättar mer om hur min tur gick imorogn.


Idag har jag varit och hämtat Freya i skolan, gick helt själv dit med min nya bästis, känner mig lite stolt. Sen träffade jag Ida en stund och vi gick och fylde på mitt Oyster card.





Puss Emelie.

Detta är min nya bästis!