- Jag är rastlös här, det finns inget att göra när jag väl är ledig mitt på dagen för alla mina kompisar här jobbar då. Det känns som om jag kastar bort mitt liv.
- Familjen är grymt o-organiserar, planering är inget som existerar liksom.
- En dryg och bortsämd 12-åring som är glad 30% om dagen gör inte saken bättre.
- Jag saknar min familj och mina vänner.
- Jag känner mig inte som hemma här.
- Jag känner det är dags att växa upp! Tror jag tog ett au-pair jobb för att jag lider lite av peter pan- syndromet, tänte att tiden kanske stod still i London.
- Au-pair är inget för mig.
Punkterna är i rätt ordning. Om de första 3 punkterna inte fanns så skulle jag ha stannat. Jag menar, tänk själva att sitta på ett rum fram till klockan 4 varje dag för att det inte finns något att göra och alla dina vänner jobbar. Det är inte roligt! Nu blir det i alla fall nya tag i sverige. Vet dock inte om jag kommer att fortsätta att skriva blogg eftersom jag hade den mest för att mina vänner i sverige skulle kunna läsa vad jag gjorde och så. Vi får se vart framtiden tar denna bloggen.
Puss Emelie.